klabbesworldtwo

en liten blogg som handlar om mitt liv och mina tankar om diverse saker....

det löste sig trots allt...

Publicerad 2019-02-28 20:41:48 i

Det satt hårt inne, men det har löst sig för mig när det kommer till min framtida praktik. Och som vanligt när det kommer till mig, så får jag fixa allt själv. För jag fick ingen som helst hjälp av mina lärare med att hitta en ny praktikplats, trots att det ingår i deras jobb att hjälpa eleverna på denna utbildning med detta. 
Men det är lite som att mina lärare inte vill att jag ska gå på denna utbildning, för jag har hela tiden haft känslan av att vara motarbetad av mina lärare från dag ett. Jag vet inte riktigt vad detta beror på, och det är kanske jag själv som tänker och tycker så här. Men jag har min vän som också tycker lika som jag, att jag har blivit motarbetad. Det trista är att lärarna favoriserar andra på denna utbildning som kanske inte är som jag, som säger ifrån när jag tycker att något är fel. Utan dessa lärarnas favoriter är idioter som slickar arsle så det bara står härliga till. Och detta är något som jag hatar något oerhört, och det är trist att det ska behöva vara så här på en utbildning, där vi ska lära oss att behandla folk som har psykiska besvär. 
Men det löste sig för mig med min praktik, och jag känner stolthet att jag återigen visar att jag inte ger mig om det kommer till svåra saker. För mig så finns det inget som är omöjligt, utan problem är till för att lösas.
Det jobbiga är att det tar på mig att hela tiden få kämpa, och jag märker på mig att jag mår dåligt ibland över att behöva kämpa så här mycket hela tiden. Det tär på min psykiska förmåga och jag vet inte riktigt hur mycket ork jag har kvar. För ibland känns det som att jag bara vill ge upp, för det är fan inte klokt att jag ska behöva kämpa så här mycket utan att få något tillbaka. Det vore ju kul att någon gång få lite flyt i mitt liv, för mitt liv har varit en ständig kamp de senaste tio åren. Jag fyller 40 snart, och det känns som att åren efter att jag fyllde 30 har varit en kamp på liv och död för mig. Jag fattar inte riktigt hur jag har orkat med detta helvete som jag har gått igenom. Men det verkar som att jag har en "inre glöd" och jävlaranamma som inte gör att jag råkar illa ut. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men det är "något" inne i min kropp som har räddat mig från många RIKTIGT jobbiga situationer. Och utan denna inre glöd så tror jag faktiskt inte att jag hade levt idag. För det är många gånger som jag bara ha velat ta en pistol och skjuta skallen av mig. Men jag vill inte göra detta, utan jag VILL leva och jag VILL ha ett bra liv. Och jag vet att någonstans "down the road" så finns det ett bättre liv som står och väntar på mig. Och känslan av att det finns detta, det gör att jag orkar att leva vidare. För jag vill vidare i mitt liv...
 
 
Nej nog skrivet nu, men det är bra skönt att ha denna blogg att skriva av sig på. Och jag har skrivit det förut, men denna blogg och detta skrivande har faktiskt gjort att jag har mått bra, efter att jag har fått skriva av mig lite. 
 
Nej nu ska jag ta ett glas vin, läsa en god bok och njuta av lite bra musik.
 
Leve livet!!!!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela